Hej

Halsat kaffe :) och nu ligger jag på soffan under täcket,  yes fick gå ner och lägga mig i natt med ett par kåpor igen.
Är det inte ljud jag vaknar av så är det beröring eller när Toffe vrider och vänder och spexar i sängen när han sover.
Jag håller helt ärligt talat på att bli galen.
Vafan är problemet? Absolut inte Toffes fel, men jag tror att
Jag hade behövt en månad långt ut i skogen i en stuga utan möjlighet till telefon och internet.
Vila upp mig från allt svammel,  allt skit jag jämt får svälja med hull och hår, allt jävla elände och från denna jävla regerings sjuka krav på oss människor här i Sverige.  Ja från det mesta helt enkelt.
Jag har tappat stinget och jag känner att jag inte kan leva upp till alla krav som ställs.
Jag känner att jag inte räcker till, till alla mina vänner, till Toffe, till katterna och till min familj.
Jag känner mig som en påse skit som bara gnäller.

Och fortfarande vet jag att det finns dom som har det värre,  men det här är MITT problem och mitt liv. Det är mina känslor och det är jag som står i skiten och inte någon annan.
Jag mår inte bättre av att tänka att det finns dom som har det värre,  tvärtom jag mår sämre om jag tänker så.
Hoff nåjo.

Det löser sig.
Jag älskar iallafall ALLA mina vänner,  Toffe, min familj och kidsen. .jag orkar bara inte visa det just nu.

Vi hörs.
På återseende!